Så kom det till mig också och slog ner mig i soffan med en smäll. Det känns som att det normala tillståndet bland befolkningen den här månaden har varit "inte frisk". Man har vairt mer unik som icke förkyld än med ömmande hals. Ja, jag ska inte klaga. Jag mår rätt så bra. När jag ligger här i soffan och inte gör någonting mår jag faktiskt rätt fint. Då tar det inte emot att andas särskilt mycket alls och när jag inte pratar så märks det inte hur jag låter. Mia och Emelie ville se mer av min lägenhet. Så jag bjuder er idag på utsikten från soffan ungefär (om man inte tittar rakt fram emot teveväggen förstås) och en close up på Mumin och min lilla mus-sömmerska. De är så söta att man blir på bättre humör direkt.

Något mer än att koka ett ägg borde man kanske göra i ett kök under en kväll..
men idag blev det inget mer ätbart förutom genom kameralinsen.

Det började med Mårbackaperlagonerna och sen var balkongen i förvandling. Här kan stilen få bryta av lite mot resten av lägenheten och i år blev det blomvalet som styrde mot relativt okända marker för min del. Det är vitt, ljusrosa och lite blått och faktiskt riktigt mysigt. Klockan är snart åtta på kvällen och termometern visar 19,6 grader. Jag sitter härute och känner mig redo för utesäsongen på min lilla veranda, det är bara rosévinet som fattas!

Inte Carries och Mr Big's Penthouse på Manhattan, men ändå en vindslägenhet och ett mycket trivsamt ställe. Häromdagen fick jag för mig att ta några detaljbilder..

I år lyssnade jag på fler Sommar-prgram i P1 än något annat år tidigare och ändå finns det många olyssnade kvar. Det som nog gjorde mest intryck var nog ändå när Raymond Ahlgren hade sitt program som jag skrev om här. Jag ska nog till och med lyssna på det igen för han sa så mycket bra saker som jag gärna vill ta till mig av. I ett försök till detta så fick jag för mig att leta fram den slitna svarta tavlan från Granit och bokstavligt talat sätta orden på väggen i hallen. Återstår att se om det fungerar.. annars får väl tavlan återgå till inköpslista i köket igen..

Inspiration kan tyvärr ibland bytas ut. Den del av hallen, där man inte sparkar av sig skorna och hänger upp skinnjackan, där den perfekta arbetsplatsen ännu inte har uppenbarat sig, är just nu istället fokus för min frustration. Det är svårt att förändra med små medel när man tänker stort. Lite vitt i olika former har skruvats ihop och sen fick jag gå därifrån. För lite distans och lite vila. Kanske ser det bättre ut i morgon. Kanske behövs det målarfärg.

Den gamla kartan över välbekanta höfdingdömen ska i alla fall få skapa lite stabilitet för studier och arbete men stilen får gärna vara lite som telias nya kobra; gammalt möter nytt. Det är där det vita kommer in. Tror jag. Hoppas att frustrationen försvinner utmed vägen till Örebro i morgon och så jag kan återvända med la inspiración. Fast risken är förstås den att kursstarten kommer att få mig att tänka på helt andra saker än inredning. Yep, time to leave the cave and face the world again..

Tänk vad det kan kännas bättre efter en cykeltur till biblioteket och ett spontant infall att fika med miss V. Sol, morotskaka och mänskligt sällskap är verkligen inte att underskatta. Texten är dock än så länge orörd.. Uppslukades för en stund av bilderna från det härliga uterummet i Dalarna där vi åt både lunch, middag och frukost i helgen. Ett sådant skulle vara underbart att ha. Med eller utan hus. Där skulle jag sitta med min dator och skriva med solen i nacken och ljusterapi i överflöd. Ska blunda och låtsas och göra ett försök.. fast då ser jag förstås inte vad jag skriver.

.