Den blev populär, nya mattan. Mjuk och bekväm. Isa vet att posera framför snygga saker. Hon menar att snyggt framhäver snyggt och hon har fattat grejen med accentfärg till det svarta och vita..

Några saker på menyn idag, vissa redan uppätna, andra still to come:

Devil's cake och cappucino (inte så konstigt att man säljer sig för pengar när man har det framför sig och telefonen ringer..)

Fyra väl utvalda havskräftor köpta över disk och ett antal färdigskalade! (alltså, inte äter jag upp 17-20 tinade kinesiska kräftor helt själv.. visst är det roligt en stund men sen gör det faktiskt riktigt ont i fingrarna av att knäcka klorna.. så jag dissar kvantitet framför kvalitet ikväll)

Ramlösa persimon och grape (istället för det planerade mousserande från jacob's creek.. som sagt vad gör man inte för pengarna, bubblet får vänta på andra tider... kanske ända till nästa lördag..?)



ps. den här extra jobbnatten kommer jag jubla över i slutet av september när det klirrar lite extra i den gigantiska guldkistan, I'm sure! 

Vi kan väl säga att det var för mrs Sö's skull. Hon ville ha någon att se filmen tillsammans med och visst ska man vara behjälplig för en vän i nöd!

Egentligen var det spontanbokning två timmar innan den började och det efter ett övertygande tal av mig om att det inte alls är konstigt att gå och se en film två gånger på bio, om den är sevärd. Man lägger ju knappa 100 kronor på en lunch utan att blinka så varför tveka inför samma kostnad för en återupplevelse i den magiska salongen? Inte gjorde det mig någon skada att återvända till New Yorks gator för några timmar, tvärtom var det ett riktigt trevligt avslut på jobbveckan.. men säg det inte till någon som inte fattar det här med att film gör sig allra bäst på bio... vaa såg du den en gång till? meen du har ju redan sett den en gång! Äh vaddå.. spelar roll (inte lyssnar man på en skiva bara en gång).

Man ska göra vad man känner för. Så är det.

De där två timmarna emellan bokningen och själva besöket då? Ja de innehöll bland annat egenkomponerade regnkläder i form av diverse plastförkläden och sopsäckar, en vinglig tur på cykeln från CSK till staden samt en mycket trevlig fikastund med miss V (nybakade kola-cookies är ett rackarns bra säljknep, keep it up T!).

Presenter är ofta inte givna. Det kan vara desperat letande i sista stund eller utvalt efter mycket vånda. När det nu skulle bli doppresent gjorde den sig själv. I alla fall på idénivån. Lite målande och klistrande senare blev smyckeskrinet, där hon kan ha alla sina andra fina doppresenter i alla fall klart. Och kul var det!

Idag börjar det då. O äss

För ett år sen idag lämnade vi Xián och terrakottaarmén för Guilin i södra Kina. Den delen av landet där sockertoppsbergen är en ständig siluett ovanför risfälten och floderna, där det var över 30 grader varmt långt efter att det mörknat och där vi fick se den riktiga kinesiska landsbygden.

Vår otrolige guide Ted Rylander hade dessförinnan talat sig varm av entusiasm om Kina och all fantastisk historia och kultur. Han tog oss till alla de platser i Beijing som nu kommer vara i världens blickpunkt och berättade med sådan kunskap och inlevelse om kejsare, manchurer och den nya kinesiska medelklassen, om Mao och kulturrevolutionen, om -ismer som börjar på konfusian- , dao-, och budd-, och om all den mat som varje kväll bars fram till snurrskivorna på de stora runda borden.

Han tog oss med till teodlingar och sidenfabriker, tilll åtskilliga tempel, buddahstatyer och pagoder och lärde oss att både pruta och tacka på kinesiska. Tillsist kom vi också till Orienterns pärla i det vilda Shanghai där vi hann krocka bussen med en taxibil, se fem motorcyklister åka runt inne i en gigantisk rund stålbur och stå rätt under den rykande, brinnande byggnaden som skulle bli en av världens högsta, innan vi återvände till en vardag utan ätpinnar och grönt te till varje måltid.

Historien kommer definitivt vara uppdelad i Kina - före och efter OS. Mittens rike är en drake som bara precis börjar vakna inför västvärldens ögon. Att ha upplevt det som det var före är en ynnest. Att uppleva det som kommer sen kommer vi alla göra mer eller mindre.

Så snopet. Det tog slut helt abrupt och oväntat. Var invaggad i en falsk föreställning (var kom den ifrån?) om att det fanns många fler mordutredningar och danska städer att besöka. Och så var rejseholdet helt plötsligt nedlagt och inga fler avsnitt kvar. Känns lite tomt och konstigt. Saknar redan Ingrid, La Cour, Fischer och de andra som jag träffat så gott som varje dag de senaste veckorna.. Inte många serier som slutar när de är som bäst.

Tur är väl det att SATC höll i sex säsonger. Nu får Carrie och de andra muntra upp mig istället och jag tror nog att de kommer att göra det med bravur. Dessutom ska jag prova Mord i Sinnet (men då får nog minnet av den danske politiet svalna lite först).

Vaddå se på vanliga teven? Eller gå ut och umgås med riktiga människor? Fullständigt överskattat!

Bilen är bra att ha en söndag när man har tråkigt. Det är faktiskt inte så jobbigt att köra längs Vänerns nordöstersida i knappa nittio minuter, förbi Skattkärr, Väse, Kristinehamn, Bäckhammar, Nybble, Gullspång, Otterbäcken och Sjötorp med Pia Johanssons sommarprogram i radion och väntande ikea-middag (fast hemlagat). Och kunna pricka in alla fyra (eller snarare kanske sju för den delen) medlemmar av la familia, på olika håll, under en eftermiddag. Ganska enkelt men väldigt lyckat! En Pop74 på Bäcken och en matkasse på Ica Oxen och så tillbaka hemåt igen.

Jag har fattat grejen med att bada. I alla fall när det är över 25 grader. Även om det inte varit så den senaste veckan så har sådana svenska sommardagar varit relativt sällsynta de senaste åren. Så när de väl kommer och det blir sådär varmt att man svettas av att bara sitta stilla så har det liksom inte slagit mig att det faktiskt fläktar mer vid vattnet och att det finns svalka att få så fort man hoppar i. Jag har liksom föreställt mig att man ligger där i solen och lider för att det är så varmt att man rinner bort.. Men okej, nu har jag fattat. Har som mål att inte komma ihåg hur många gånger när sommaren är slut. Lite svårt kanske eftersom premiären var i torsdags och nu ska ett lågtryck komma över landet i helgen, men jag ska göra ett försök.

Ikväll blev det dock inte bad. Bara en timme i solnedgången på Mörudden. Det var tillräckligt svalkande på land och svallvågorna från återvändande båtar skvätte lagom upp på benen.