coctaildyk och tidiga kvällar

En månad sedan redan och trots de allt ljusare aprilkvällarna så längtar jag lite tillbaka till Röda havet vid Egypens östkust. Längtar tillbaka till dyk med så mycket olika fiskar att man inte såg var och en förrän efter några gånger. Då när Unicorn orange spine, coola Picassofiskar och anspråkslösa Damselfiskar utkristalliserade sig och de gulliga gula maskerade fjärilsfiskarna som alltid simmade i par och roliga avlånga cornetfiskar som oblygt kom nära luftbubblornas skyddande kamouflage var lätta att tillskriva personligheter. Stora färgglada Trigger- och Parrotfiskar imponerade med sin mäktighet, men minst lika spännande var de svart och vitrandiga små humbugfamiljerna och de guldfisklika stimmen svärmandes runt korallpelarna.

Ja, jag trodde nog inte att livet där under ytan kunde vara riktigt så spännande. Eller det kanske jag trodde, men det var svårt att föreställa sig innan ögonen fick upptäcka allt på riktigt. Allt eftersom började också det häftiga undervattenslandskapet ge tillkänna för mitt medvetande. Som en helt overklig värld uppenbarade sig korallrevet när jag började få koll på andning och avvägning i det klara saltvattnet. Å tänk att få fånga tillbaka den där häftiga känslan när jag först fick syn på den där jättesköldpaddan som bara låg där och fanns till med sitt uråldriga ansikte, tjocka skal och bastanta armar och ben. Otroligt häftigt var ordet, precis som när revet sluttar rakt ner i en vägg och vattnet fortsätter djupt och blått långt där nere och det känns lite som att flyga.. Var jag inte fast i dykning innan så blev jag det vid El Shoona, Abu Saile och husrevet vid Port Ghalib och till skillnad från vad kameran fångade så kändes det som vi spenderade mer tid under vatten än ovan och när solen gått ner efter klockan sex på kvällarna räckte det med middag och promenad innan ögonen och kroppen ville vila inför nästa dags nya utforskningar.

med den poetiska hunden i öronen och pensel i handen

Vem i hela världen lägger både tid och pengar på att fixa till trapphuset ner till källaren av alla utrymmen? Jag menar alltså innan man ens packat upp en massa flyttkartonger i förrådet och två rum på övervåningen inte ens går att använda för att man helt enkelt inte ser golvet (undra vad det är för golv där föresten och undra i vilken av alla lådor mina ridgrejor ligger?). Jo jag får väl försiktigt krypa fram i strålkastarljuset på den frågan. Får väl lite förläget erkänna att vi kanske prioriterat lite annorlunda, om än med ganska mycket "bara av farten lust att fortsätta-anda" och faktiskt aningens förvånat själva undrat hur vi hamnade just där med penslar och talboksstunder. Men det blir mysigt. Så mysigt det kan bli om man ens kan kalla en källartrapp för mysig vill säga. Väggarna ska bli mintgröna som de varit en gång förut och det är så roligt att göra just precis det man känner för just nu. Mycket roligare än att packa upp flyttlådor om inte annat.


en hel massa på en å samma gång

Jag vill inte sluta blogga. Jag tycker ju det är roligt. Det måste bara ha blivit lite för mycket att bli husägare, sambo, öbo och (lite oväntat mycket) renoveringsfreak samtidigt som jag började jobba i Underlandet i höstas efter två år i Spegellandet (i klarspråk: ny arbetsplats, nya kollegor, helt nya ingrepp och arbetstider). Inte undra på egentligen. Det senaste året har varit det mest annorlunda på väldigt länge och jag har nog haft fullt upp att bara hänga med själv i det. Systemkameran har inte heller fått vara med så mycket annat än när jag kommit ihåg att dokumentera vår framfart i husets omvandling. Kanske kommer det mer av det, jag får se men idag får det bli en bildkavalkad från telefonen som faktiskt lyckats fånga ett och annat. Januari till april i år har varit klinkersläggning i källaren, soffhäng under sjukveckan med en ynklig allahjärtansdag, sköna stunder framför brasan, fikafirande av nykläckta människor, goda frukostar och luncher, nytillskott i akvariet, skidåkning i norra Värmland och riktigt rolig dykning i både 22 gradiga Röda havet och 5 gradiga västkusten, födelsedagsfirande med huset fullt och egna snödroppar, badmintonmatcher med lillasyster, promenader vid vattnet och härlig eftermiddagssol på altanen..


RSS 2.0