i hörlurarna just nu

Har lyssnat på Jens Lekman i helgen. I början tyckte jag hans röst var lite konstig och annorlunda men nu har jag visst fattat bättre. Finstämt, finfint.
The opposite of hallelujah, I'm leaving you because I don't love you, Sipping on the sweet nectar...

i en annan del av skivsamlingen

Min skivsamling är lite spretig, som de flesta andras förmodligen också är.. Det är roligt att inspireras och fylla på nytt men också att återupptäcka bortglömda skivor.

Har lite svårt att motstå det storslagna i musikaler. Det är något alldeles speciellt att se en föreställning live och ryckas med i historien och i musiken. Lite av den känslan kan man sedan ta med hem i CD-format och i hyllan står nu Martin Guerre, Miss Saigon, Sound of Music, Cabaret och Mamma Mia som livfulla minnen och en möjlighet att återuppleva stunderna på Broadway, West End i London och Scandinavium i Göteborg.
Där finns också Kristina från Duvemåla. Denna underbara skapelse av Björn och Benny som jag och syster H såg en junikväll på Cirkus i Stockholm för 10 år sen (jösses vad tiden går). Den kvällen var tyvärr inte Helen Sjöholm med i ensemblen. Hennes ersättare gjorde ändå föreställningen oförglömlig och Helen har därefter hämtat igen många gånger om i stereon.

Det måste sägas att det inte riktigt är varje dag som jag får för mig att ta fram musikalskivorna. Men Helen har dykt upp de senaste dagarna och då också i YouTube-klipp tillsamans med BAO och med egna skivan "Visor" och hon vill inte riktigt ge med sig. Hennes vackra röst vill inte riktigt tystna för tillfället.

Jag måste faktiskt vara benägen att hålla med de som röstar på Svensktoppen (vilka det nu är..). Visserligen känns 206 (!) veckor på listan aningen överdrivet men det är något med denna låten som gör att man vill lyssna igen och igen. Det är lite känsla av gammal dansbana och 50-tal över det här framträdandet:



Ska nog snart se "Så som i himmelen" också. Har inte sett den sedan den gick på bio och Gabriellas sång fyllde hela salongen under eftertexterna.. rysligt bra film och låt..  (här är en fin version med musik till)



 
Om jag inte skulle ha fått nog av Helen för ett tag så skulle det vara riktigt roligt att åka till Oscarsteatern i höst. Då spelar hon och Tommy Körberg i "My fair lady".. Kanske någon som också vill...?

utan tvivel

Det finns två sidor av Lasse.
En sommar-version som är utomhuskonsert och ljusa kvällar, Hovet på scenen i Mariestad med Vänerns glittrande vatten som bakgrund och Lasse på bästa humör. Solglasögon, öl på uteservering och ackord i dur på gitarren..
Den andra sidan är den som kommer om hösten när molnen är gråa, caféernas soffor fulla och tankarna lite djupare. När konserterna är inomhus i dunkla lokaler (läs rum) och det känns rätt med rödvin, raggsockor och värmeljus..
Kanske är det de olika sidorna han kan visa upp som gör honom så bra. Man känner ibland att man fått nog, att man tröttnat och hört låtarna och texterna till leda och att man behöver en time out från Hjärter Dam och brustna hjärtan, från sol i ögonen och glögg på balkongen..men man hittar alltid tillbaka. Det går allitd ett tag utan Lasse i stereon utan att man saknar det men så hör man tillslut en låt på radion eller får för sig att sätta på en skiva och det är både hemtamt och nyförälskelse på samma gång.

Nu finns nya låten Strimmor med på tracks. Dags att damma av skivorna lite och börja förbereda sig för sommar-Lasse. För vilken gång i ordningen vet jag inte längre.. Tack för att du väljer att komma tillbaka och ge lite härlig sommarkänsla till Karlsholme!


fab 4

Inspirerad av utställningen om 60-talet så blev det lite musik av Liverpool-grabbarna i stereon.
Här är en av deras första och en av deras sista låtar. Det hände endel på 8 år.

Can't buy me love är från 1964 och svänging och glad. Jag hörde den för första gången när jag såg den löjliga tonårsfilmen med samma namn. Känns som att videon speglar det fria och glada 60-talet:




Let it be är en av de senare låtarna, Paul skrev den efter att ha drömt om sin döda mor. Vi fick lära oss den i högstadiet på musiken och jag tyckte om den redan då:


en rockig vals med kvasten

Städar med trevlig underhållning på hög volym. Blir så mycket lättare då. Synd är att dammsugaren måste låta bara..men då kan man ju förstås ta mp3 spelaren...

Dagens spelningslista (som förövrigt är ganska lång, jag hoppas på att städa fortare än så för det är ju sommar ute!):

  • Melody Club - Face the Music
  • Killers - Hot Fuss
  • Counting Crows - Recovering the satellites
  • Mando Diao - Never seen the light of the day
  • Sahara Hotnights - What if Leaving is a Loving Thing
  • Timo Räisänen - Lovers are Lonely


         
       

tjejer jag gillar

Lyssnade bara på ett halvt öra på eurovisionschlagern i helgen. Stängde av ljudet på teven emellanåt och lämnade plats för två nya favoriter. Kanske fel att nämna de båda i samma mening eftersom de inte alls har något mer gemensamt än att de är tjejer jag gillar att lyssna på just nu. Nåväl, de får väl varsin mening då:

Maia Hirasawa har visserligen en stor koppling till årets Melodispektakel, men ligger ganska långt därifrån musikaliskt. Ska bli roligt att se henne i sommar, hon ska följa med Lasse runt i Sverige.

Duffy blir bättre ju mer man lyssnar (här är Distant Dreamer). Har tydligen vuxit upp i en by utan bio och andra moderniteter. Känns som att det hörs i hennes låtar, att influenserna snarare är hämtade från en annan tid än från dagens topplistor. Svårt att inte vicka på foten till Mercy


want you back, want you back for good..



Har drömt mig tillbaka lite framför youtube i helgen. Det är snart två år sen som Robbie Williams var i Göteborg och uppträdde på Ullevi. Den bästa konserten jag någonsin varit på, han vet verkligen vad han gör killen. Det var fullsatt och julikvällen var tropiskt varm och han nådde ut till ALLA, ända upp till luftballongen som svävade ovanför arenan. Det är möjligt att det kanske var pinsamt att gilla Take That när det begav sig (hörde dock inte till fancluben) men ensam är Robbie kung på scenen! I fina låten "Advertising space"  (a.k.a. "Commercial spot") sjunger han om en annan kung...

duracell kanin




Timo spelar på Nöjesfabriken 30 maj. Skulle ha varit så kul att se honom live, men jag jobbar såklart den kvällen (såå länge kan ju ändå inte strejken hålla på!) Får pigga upp humöret lite med Sixteen. Me like!
"I'm not what I used to be, a duracell kanin"

Nyare inlägg
RSS 2.0