Det var i Italien jag slutade med mjölk i kaffet. Jag hade nyss kommit tillbaka från USA med en vana för "Coffee Vanilla" eller "Hazelnut" i en ljusbrun ton. På morgonen serverade Ilarias mamma kaffe från den silvriga kannan på spisen och när jag frågade efter mjölk skakade de bara på huvudet åt mig. Så jag anpassade mig och även om jag uteslöt sockret de erbjöd så var det riktigt gott, särskilt till de söta kexen som också var på frukostmenyn. Det tog faktiskt lång tid innan jag kunde uppskatta en cappuccino eller någon annan mjölk i kaffet efter det. Innan jag åkte hem köpte de en egen liten moccabryggare åt mig. Varför jag kom att tänka på den nu den här gråa förmiddagen när jag egentligen bara skulle koncentrera mig på att läsa om muskelrelaxantia vet jag inte, men sen stod den där rykande på spisen och levererade både kaffe och trevliga minnen.