en låång liten undran

Vad är det som gör att nybakade scones, Earl Grey te och Pollymuffins från gårdagens kreativa besök hos syster Rollof känns så rätt en regnig eftermiddag i juli när det rödvit-prickiga paraplyet från kvällsmarknaden i Hangzhou misslyckats katastrofalt med att skydda skor och byxor från att dränkas under en tio minuter lång cykeltur hemåt efter en dag i Spegellandet?

Nybakade scones och Pollymuffins lät otroligt gott.

Jag tror kanske att det kan vara den precis lagoma blandningen av något barnsligt tryggt, något ljuvligt gott och något varmt omhändertagande som sitter djupt i de där smakerna och har förmåga att sprida lugn, trygghet och glädje, allra helst om det är någon annan som ordnat allt det där av omtanke och kärlek. Kanske. :)