hjo då

Semesterveckan var som sagt lång. En utflykt till lilla trästaden vid Vätterns västra strand hann vi också med. Åskan hotande i bakgrunden, men hotet infriades aldrig riktigt. Den hade fullt upp bortåt Vänern och Läckö så det räckte och blev över för lång tid framöver. I Hjo är allt smått och gulligt. Alltså inte minilitet som en dockstad, men närapå i känslan. Lite som att tiden har stannat en smula. Det lilla hamnområdet där det luktar rökt sik, små badhytter precis vid vattnet som nästan ser ut som havet i sin oändlighet, villorna i stadsparken så långt från miljonprogram och betong det går att komma i en stad. Och så glassen - den speciella och hemlagade som smakar intensivt och gräddigt och inte lämnar bägaren oberört. Ja, det är allt en fin liten dagsutflykt.



Kommentarer

Skriv vad du tänker här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej, men jag vill gärna veta vem du är)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0