Ja.. det är nånting visst med Skåne, det är det. Svårt att sätta fingret på vad bara men jag tänkte göra att försök.
 
Det är det här med himlen. Det finns så mycket himmel. Landskapet är platt som ute på vida havet och himmlen tar så mycket mer plats och uppmärksamhet. Man ser så långt och fälten är så vida och träden och husen så små. Lite som att se världen från ovan. Man känner sig både liten och fri på samma gång.

Å alla fina hus. De i sydsvensk stil med putsade fasader och spetsiga, kala gavlar (utan tak som sticker ut), de söta små längs gatorna i Ystad och i Simrishamn, de gamla bevarade byggnaderna som står tätt, tätt intill varandra i Helsingborg, Lund och i Malmö.. och den nya fascinerande arkitekturen i Västra hamnen med Calatravas torn i täten..

Sen är det närheten. Närheten till kontinenten via Öresundsbron, men också närheten inom landskapet. Under vår lilla resa hann vi se allt från Höganäs på Kullahalvön till Lund, Malmö, och Österlen. Därtill en tur över sundet.
Dessutom är det riktigt tätt mellan de bruna vägskyltarna som indikerar sevärdheter..

Nej, det går inte att sätta fingret på det. Det måste upplevas helt enkelt.