tredje bilden från www.designtorget.se

---

Så mycket måste, så mycket vilja, så lite tid. Skulle vilja kunna stoppa upp tiden en smula precis
som den gjorde en liten stund när jag fick syn på den här bilen på gatan häromdagen.

Så tokigt att gå runt och klaga på att det inte finns någon skog att till fots kunna ta sin tillflykt och så finns den där alldeles nära inpå knuten. Visserligen är den inte stor och den ramas in av industriområden, betong och graffiti, men däremellan är det annat än asfalt under sulorna och det luktar löv, mossa och fridfullhet. Igår var det M, jag och miniM. Vagnen trotsade stenar och branta backar och den lilla sov ända tills varm choklad i blåa koppar ramade in den fina stunden.

Idag, när det inte längre gick att motstå solens varma strålar som reflekterades i lönnlöven genom fönstret, precis i samma färg som min sjal, så bar benen återigen mot den nya upptäckten med kameran på axeln.

Där går jag på en gata med härliga höstträdgårdar och hör plötsligt en späd liten röst från tjejen som glatt ropar hej där hon sitter utanför huset i de välanvända trädgårdsmöblerna. Hon lyser upp sin mammas ansikte liksom mitt med sin spontanitet. Och leendet fastnar kvar. För när dagen varit seg och disciplinen låg så är en solig promenad och ett hej det enda som behövs för att vända allt tillbaka igen. Det och nybakad äppelkaka.

same window, same day,
different angle and a slight change of weather..


Fast det var i omvänd ordning. Inte något "efter regn kommer solsken" här. Börjar tröttna på att se på världen inifrån ett fönster och höra musik inlindad i bomull genom öronlocken. Kan vara trevligt efter att man varit ute på en lång promenad eller varit på jobbet eller stan en hel dag att få krypa upp i soffan. Men jag gillar inte min soffa så mycket att den förtjänar uppmärksamhet alla dygnets vakna timmar. Efter en kort tur ut igår med ett stopp på åttan, previously known as the place where I worked fick jag dock bekräftat av käre herr PR att jag såg lika risig ut som jag kände mig. Så jag får nog be soffkuddarna om ursäkt och be om att få komma tillbaka.. sitta och sörpla chai-latte och äta kayennekryddig morotssoppa och ostkaka med egengjord jordgubbssylt hela helgen och ägna timmarna åt en tjock, men desvärre
inte dry, Martini.

Var tvungen att leta upp pappas bild och ta en digital kopia av den. Om det sitter liite grann i
generna det här med talang kanske jag har en viss chans i alla fall.. för fotande alltså..


"To see a wold in a grain of sand
And a heaven in a flower
To hold infinity in the palm of your hand
And eternity in an hour"
- William Blake