Señorita L's familj har en egen ö. Ja faktiskt en helt egen. Precis utanför Torsö med utsikt över Mariestad långt därborta. Björkö heter den, men den kallas egentligen mest för bara Ön. Dit följde jag med på mellanstadiet. När vi spelat alldeles för mycket ZeldaTV-spel åkte vi med ut och hade egna ställen i vassen där vi låg i flytringar och hittade på äventyr. Sen har jag nog inte varit där förrän i helgen som var, vågar inte ens räkna efter hur många år som kan ha gått. Men det är ett sådant där ställe där tiden stannat och minnena sitter i som om det vore häromdagen. Och det är fortfarande en speciell plats. Alldeles förträffligt mysig och fin blev helgen. Barnen lekte precis som vi gjorde och nu var vi "de vuxna". Grillen stod på berghällen medan potatisen kokade och solen gick ner borta vid Skeberga. Bortåt elvatiden badade vi bastu, svalkade oss i sjön och såg ljusen från stan över vattnet tills klockan blev mycket. Sen blev det söndagförmiddag och metning och fika på bryggan. Vi åt korv med bröd och plockade björnbär och tiden stod stilla. Det var en sån härlig helg som kommer att sitta kvar länge. Och förhoppningsvis har vi startat en ny fin sommartradition.