med den poetiska hunden i öronen och pensel i handen

Vem i hela världen lägger både tid och pengar på att fixa till trapphuset ner till källaren av alla utrymmen? Jag menar alltså innan man ens packat upp en massa flyttkartonger i förrådet och två rum på övervåningen inte ens går att använda för att man helt enkelt inte ser golvet (undra vad det är för golv där föresten och undra i vilken av alla lådor mina ridgrejor ligger?). Jo jag får väl försiktigt krypa fram i strålkastarljuset på den frågan. Får väl lite förläget erkänna att vi kanske prioriterat lite annorlunda, om än med ganska mycket "bara av farten lust att fortsätta-anda" och faktiskt aningens förvånat själva undrat hur vi hamnade just där med penslar och talboksstunder. Men det blir mysigt. Så mysigt det kan bli om man ens kan kalla en källartrapp för mysig vill säga. Väggarna ska bli mintgröna som de varit en gång förut och det är så roligt att göra just precis det man känner för just nu. Mycket roligare än att packa upp flyttlådor om inte annat.


Kommentarer
Postat av: Maria

Hej!

Tycker ni gör helt rätt i era prioriteringar. Låta glädjen styra!

2012-04-30 @ 09:04:02

Skriv vad du tänker här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej, men jag vill gärna veta vem du är)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0