the moon and the speed and the blues
Kanske är det en enkel ursäkt för att jag inte orkar läsa instruktionsboken till kameran, men jag har fått för mig att känsla och motiv i en bild väger tyngre än kvalitet, bländarstorlek och full koll på inställningar. En kall februarikväll var det månen och träden som stod för motivet, farten från bilfönstret som gav effekten och den blånande himlen som satte stämningen i bilderna. På väg genom det västgötska tysta vinterlandskapet tills staden och ljuset tog över efter den lilla Luna-pricken på himlen. Mitt humör är dock inte så blå som på bilderna, det är bara inspirationen som tryter när hjärnan överladdas av intryck och allt har svårt att hitta en självklar plats. Om jag skulle skriva om sista praktikveckan, soliga vinterpromenader, Örebrovända, ett lyckat uppdrag som supernanny, cowboy-fest i underlandet och nattjobb tillbaka i bekvämligheten så skulle det inte bli så mycket mer än så här. Så nu ska batterierna laddas om och jag ska försöka fortsätta gå och lägga mig i tid..
Jättefina bilder :)
Läckra fartfyllda bilder!
Ja, det där med när man minst anar stämmer inte riktigt. Jag tror det mer handlar om när man själv är villig att släppa in någon. Sen är det ju en fråga om rent utbud också. :)
Jaja, så farligt var inte mitt depp igår. Utan dalar skulle det inte finnas några kullar. I sann Jonas Gardell anda. Tror heller inte att mitt liv går ut på att hitta en karl. Hittar jag en - wow vad roligt! Hittar jag ingen - kan livet bli minst lika underbart!
Stor kram
Hej! Sitter och tittar igenom alla månadsbildsbloggar kul projekt som Camilla drog igång har gjort ett litet special pris till henne inne på min blogg hon har ännu inte upptäckt det ännu ser jag kallar det för "Guldkameran" och tänker della ut det då och då till fina och vackra och självfallet glada bloggare. Ha en trevlig kväll önskar Peter Olofsson!
Tack Camilla. Det värmer att höra att du tycker om mina ord och mitt foto av rosen.
Jag tyckte verkligen om dina bilder där månen sneglar fram bakom molnen. De bilderna kändes mystiska.
Cowboy-fest lät förresten otroligt spännande! Kram!
Händerna pa ratten Cam!!!
Señorita L: Ha ha! Det var ju inte jag som körde.. :-)
